Rolstorp

Sällan har meteorologerna haft mer fel. Det kom en mini-miniskur på hela helgen och vi hade riktigt härliga dagar i Rolstorp. Det är en smula svårt att beskriva det här stället, men ord som "perfekt" och "komplett" kommer till sinnes.

Vi är egentligen gäster hos Gustav (Loppans bror) och hans fästmö Cecilia, även om det är med Loppan vi brukar styra upp det hela. Gustav har ett hus - med ett tillhörande gästhus för minst två familjer - som ligger intill sina föräldrars gård (med ytterligare sovplatser, om så behövs). Således kunde vi vistas tio vuxna och tio barn utan att slita på varandra alltför mycket. När man dessutom kunde vara ute större delen av tiden kändes det faktiskt som om man inte riktigt hunnit träffa alla innan det var dags att åka hem. Som grädde på moset är Loppan och Joen proffs på att styra upp saker i köket, så nu sitter jag här med uppknäppta byxor och skriver detta inlägg.


Förutom familjen Borg var det alltså Loppans familj samt deras grannar (som jag fotograferat i vintras) och Gustav med hans familj samt föräldrarna Göran och Karin. En ganska skön mix av människor som flöt omkring och hade det gött medan barnen sprang runt och busade. I lördags drog och Gustav dessutom en bläcka som gjorde mig helt oduglig som människa i går morse.

Givetvis fotade jag loss och har nu gått igenom högen. Jag har så jäkla mycket foton som ligger och väntar på lite kärlek nu... Suck. Just det... Jag har ju fler nyheter, men jag orkar bara inte skriva om det nu. Det får bli ett inlägg för morgondagen, eller så.

Här kommer en bildbomb:

Godsherren Gustav!

Och husmor Cecilia!

Joen - vår huskock.

Kärleken flödade.

Gustav visade sig vara otippat händig.

Medan vi fortfarande sov snickrade han ihop en grind (!)

Killarna hjälpte till.

Klara tog inga risker i garaget.

Alla barnen fick turas om.

Max var i sjunde himlen.

Barnen var inte lika tuffa när Göran tog oss på en tur i skogen.

Barnen i sin hage.

Bönestund för Emil!

En inte så glad Emil.

Max på ängen.

Ännu en sport som inte är min grej.

Osynliga mannen...

Det t o m badades. Ja, inte familjen Borg, så klart.

Max väntade tålmodigt på sin korv.

En köttbuffé...

Gustav - klädd som en blottare.

Som sagt, matdetlajen sköttes exemplariskt.

Ebba kollar in alxnras merchandise.

Leah på taket.

Max filosoferar.

En nattbild.

En nattbild till. Det blev liksom aldrig helt mörkt...

Topp Fem

Det är inte lätt att välja ut sin favoritlåt - alla kategorier. Jag brukar hålla det till topp fem när lusten att slänga ur mig superlativer kommer över mig.

Vi snackar alltså låtar som alltid ger mig gåshud.

Låtar som jag aldrig vill stänga av eller hoppa över.

Låtar som alltid fyller mig med en blandning av inspiration och irritation (att jag inte gjort den)

Om sanningen ska fram har jag inte haft fem låtar på den listan.

1/ Heroes (David Bowie)

2/ House of Cards (Radiohead)

3/ Place to be (Nick Drake)

4/ Bittersweet Symphony (the Verve)

Men nu har jag fyllt upp sista platsen:

Denna briljanta låt (och text) gör sig faktiskt bäst utan tillhörande video, som på sätt och vis tar bort från helhetsupplevelsen. Så har ni inte hört den innan rekommenderar jag att inte kolla på klippet utan bara sluta ögonen och försöka hänga med när vår tids största svenska textförfattare visar var skåpet ska stå.

Skärpning...

Som ni märker är det inget drag här på bloggen nuförtiden. Det innebär att det är drag på annat håll, helt enkelt. Efter helgen får ni se.

Rubriken anspelar dock inte på min bristande bloggdisciplin utan på att det här är vad vi ska ha med oss för att sova borta två nätter.

Suck...

Just... Glömde de här bebisarna också:

 Nu drar vi till Rolstorp med Loppan och familj samt lite annat folk. Tio vuxna och tio barn. Det var ett år sen sist!

Sitter här och småler på jobbet - igen

Se gärna hela klippet, men det ballaste är från 3:14 när tjejens farsa gör entré.

Långhelg

Efter en långhelg med otroligt sommarväder är såklart hårddisken full med foton. Det är så grymt  kul att fota nu när ljuset är på ens sida. Det var en hyfsat aktiv helg inser jag nu när jag ser tillbaka. Det kändes som en liten försmak av det stundande sommarlovet. Det har varit idel aktiviteter så här kommer en liten bildbomb i hyfsat kronologisk ordning:

Vi inledde med en frukostdejt hemma hos Mimmi och Johan på torsdagen. Deras Filippa visade vägen.

Max brottar ner Emil. Eller så kramas de.

I fredags var vi hemma hos Mange och co. Leah gömde sig i ett träd.

Sedan klättrade hon lite på sin pappa.

Leah på toa.

I lördags kom Anna-Carin och Micke hit på middag. Max blev väldigt förtjust i Mickes appar.

Apple förenar barn och vuxna i harmoni.

Emil valde att bädda ner sig istället.

I måndags åkte vi till farmor ute på Österlen.

Juline hade sovit över hos oss och fick även följa med till Österlen.

Leah demonstrerar hur man tackar på riddarvis.

Jag har börjat leka lite mer med min blixt. En ny värld...

Här är det dock naturligt ljus.

I tisdags, efter dagis, mötte vi upp Anna-Carin och Co igen för att grilla lite korv.

Micke hade köpt samma skitgrill som vi förra veckan, så han fick åka och köpa en ny.

Sigge gillade ketchup - även om det mesta missade målet.

Det kanske inte framgår av fotot, men killarna gillar att leka med mina skosnören.

 Nu är klockan mycket - igen.

SYTYCD

Ibland är mitt jobb en fröjd.



Ska översätta säsong åtta av mitt (och hela familjens favoritprogram) Så nu sitter man här och får rysningar på arbetstid.

Bättre sent än aldrig

I söndags fick jag någon slags "brain-fart" och ignorerade totalt Mors Dag (!) Det var inte så smart med tanke på att jag är en gift med en kvinna som gärna vill ha uppvaktning på både namnsdag, årsdag, Alla Hjärtans Dag, bröllopsdag, förlovningsdag såväl som en en drös andra dagar under året. Nu ska jag inte hänga ut alxrna här,  men faktum är att i det här avseendet är vi faktiskt ganska olika. Det hänger ihop med hur vi har vuxit upp då ingen i min familj blir särskilt uppjagad över vare sig födelsedagar, julafton eller liknande kommersiella jippon. Det gör att det liksom inte sitter i ryggmärgen, men jag lär mig. Och jag gillar det. Både att ge och ta, för i ärlighetens namn är alxnra väldigt bra på att uppvakta mig på Fars Dag. Men jag hade inte hunnit ordna något det här året och så glömdes det bort och vips så var det söndagmorgon. Lustigt nog var det en granne som påminde mig i kön på Konsum kl 08.25 där jag stod i gympabrallor och en påse med croissanter.

- "Jaså, ska ni lyxa till det på Mors Dag?"

- "Nä, det här gör jag varje helgmorgon efter att ha tagit hand om barnen så att alxnra får sova."

Men jag insåg redan där och då att det här måste jag gottgöra. Frågan var bara när. Det blev först i går som vi till slut firade Mors Dag, sådär härligt anarkistiskt sent. Jag var hemma med barnen i går medan alxnra jobbade, så jag hade en hel dag på mig att fixa vad som skulle fixas. Först stack jag iväg på morgonen, medan alxrna fortfarande var hemma, för att inhandla ingredienser till kvällens middag (cannelloni) Slug som jag är valde jag att lämna matkassen i bilen medan jag väntade på att alxrna skulle bege sig till jobbet. Men givetvis hittade hon inte sina solglasögon just denna morgonen och fick den briljanta idén att leta i bilen (!) Det slår aldrig fel. Det är helt enkelt omöjligt att överraska min hustru. Om jag någonsin skulle ha en affär, skulle hon komma på mig inom två dagar. Jag fick störta ut i bilen under förevändningen att "jag vet nog var de är" och således kunde krisen avledas.
Sedan satte jag barnen på att måla teckningar till mamma medan jag förberedde fyllningen till cannellonin. Det blev en hel del finfina teckningar av varierad kvalité. Innan vi lämnade huset hängde vi upp lite ballonger.

Det var ett jäkla sjå att få dem att hänga rakt!

Sedan var vi hemma hos Magnus Hedberg hela dagen och hade det rikitgt skönt i värmen innan vi fick ila hem för att hinna före mamma. De inköpta blommorna (rosa rosor utvalda av Leah) sattes i vas och sedan väntade vi i trädgården på alxnras ankomst. Leah höll på att spricka av upphetsning och Emil skrek rakt ut att det hängde ballonger i hallen, men eftersom det lät ungefär så här "Blskdnmalk öooong jdjaja" så tror jag inte att alxrna uppfattade det.

Sedan hade vi en härlig kväll med god mat och snälla barn (kan bero på att vi fyllde dem med glass och godis) innan vi gav oss på en film ("Biutiful") som vi tyvärr fick avbryta på grund av kollektiv trötthet (ja, t o m jag fick nassa kudden vid halv tolv!)

Så nu är allt frid och fröjd - tills nästa år. Eller rättare sagt, till den 6 augusti då årets största händelse går av stapel. Jag har redan börjat planera...

Lite ilska på morgonkvisten...

Nej, inte på barnen.

På min kontorsstol som har uppfört sig illa under en tid. Den sjunker liksom ner och är svår som attan att få upp igen. Nu fastnade den helt och jag fick spel. Jag dängde omkring med den som Michael Douglas i "Falling Down" tills den gick sönder.

Moget :-)

Back on track...

Jag har alltid trott att matlagningsprogram och Martha Stewart är de värsta översättningsuppdragen man kan få, men nu vet jag bättre. Jag har precis tagit mig igenom en dokumentär om en motorcykel (!) och mitt liv känns betydligt kortare än det gjorde igår. Helvete, vad svårt och så sjukt tråkigt. Tur att man har en brorsa som gillar bågar. Vår mailkorrespondens fyller halva min hårddisk för tillfället.

Tänk er själva att få rätsida på följande rappakalja:

"The single-sided SWING ARM connects the engine to the rear wheel, and coupled with a “shape-shifting” shock absorber, is designed to enable the Multistrada to tackle not just flat, high speed roads, but also the mud, rocks, and dirt trails of the off-roader."

Jag får spader.

Annars är läget som följande:

Vårt hus är numera inte längre på marknaden. Inte på grund av att det är sålt utan för att inte en jäkel ville ha det. Av någon anledning lyckades vi missa tåget och försvann i den drös av objekt som översvämmat marknaden de senaste veckorna. Det är som om hela Malmö legat och bidat sin tid hela vinter och nu, så fort våren kom, kastat sig på sin lokala mäklare. Bra på sätt och vis, eftersom det nu äntligen finns lite intressanta objekt att beskåda. Gudarna ska veta att vi har kollat på vår beskärda del hus. Det har liksom gått troll i det. I lördags morse sa Max vid frukosten. "Ska vi titta på hus i dag?" Tack och lov med en hoppfull ton i rösten, vilket inte är vad man kan säga är fallet med Leah. Hon formligen avskyr att kolla på hus numera. Jag klandrar henne inte.

I helgen har vi inte sett röken av henne, faktiskt. Hon sov över hos Julene och försvann redan på lördagen kl 14. Man kan inte påstå att det var ett hjärtekrossande avsked direkt. Nej, hon har verkligen fått nog av sin familj, verkar det som. Efter ett dygn hemma hos Julene ville hon absolut inte hem. Kanske vi kan vinna tillbaka henne om vi köper ett nytt hus?

Annars är Leah - och killarna också - på sitt bästa humör nuförtiden. Killarna leker fint och även om deras verbala talang är sådär, får man sig i alla fall ett gott skratt åt deras interna diskussioner. Leah var mycket nyfiken på det här med polisen häromdagen. Exakt vad krävs för att "... hamna i skinkan?" Ja, du... Fråga Rikard Wolff. 

Emil går runt och säger saker som "gärna" och "ursäkta mig" vilket blir extra skojigt med tanke på att resten av hans uttalanden är mer eller mindre omöjliga att förstå. I synnerhet eftersom han stryker alla inledande "S". "Mamma har inga kor på sig!" osv osv.

Max är fortfarande sjukt pappig, men det i övrigt är han skön. Han fixar inte det här med värme över huvud taget - som sin pappa. Han är konstant rödflammig och svettig, stackarn. Hoppas det går över till tonåren.

Nu är det juni månad och sommaren är väl här, antar jag. Det är lätt att vänta på den så pass länge att den plötsligt är borta. Det verkar onekligen som om vi får ännu en sommar i Friluftsstaden och värre läge kan man ju ha.Vi verkar inte kunna flytta ut på landet i alla fall. Barnen blir livrädda när de ser en fluga och förra helgen fick Leah fyra fästingar när vi hälsade på morfar i hans stuga i Hörby. Det satte spiken i kistan för framtida skogsutflykter är jag rädd.

Nu kommer lite blandade foton från den senaste tiden.

Enjoy!

Flower Child

Blivande cirkusartist?

Provrörsbarn.

Leah älskar verkligen träd...

... och blommor.

Det är ju bara det här med de farliga fästingarna!

Max gillar också naturen!

Den lilla sjöjungfrun!

Morfar och Janet har alkoholproblem.

Just det! Leah har äntligen lärt sig cykla!

Leah letar efter innehållsförteckningen på sin gräddbulle.

Max och Emil var inte lika misstänksamma.

Emil äter flingor och fil med stor förtjusning!

Emil...? Ja, vad gör han?

Jag får ibland höra att det är mer bilder på Max. Hmmm...

Grabbarna Bus.

Alxnras nya frisyr. We like.

Leah är stolt över att hon har längre hår än mamma!

Leah varvar ner med ett glas vin.

Och vips! Så måste man visa lite hud...

Emil är som sagt ganska mammig.

Det här är mitt "plåster"...

... vilket känns helt okej.

 

Sekunderna efter åkte jag med killarna och stukade tån. Coolt, va?