Svårt att finna tid att blogga nu. Jag har nämligen gått och blivit kär på gamla dar och föremålet för min kärlek är minst sagt krävande. Jag fick först 30 dagars prövoperiod då hon använde all sin charm för att få mig på kroken. När jag sedan hade kapitulerat började hon att spela svårfångad, men det ökade bara min lust att besegra henne. Jag behandlade henne ömt och med respekt och nu är kärleken besvarad (efter att jag hade crackat henne, så klart!)
Hon respekterar dock mitt andra liv och har inga problem med att dela mig med Broadcast Text, familjen och mitt surfberoende. Nej, hon är smart nog att bara pocka på min uppmärksamhet sent på kvällen när alla andra fått sitt - helst ska de sova. Då kommer hon smygande som en okastrerad hankatt sugen på nattäventyr och viskar ömt i mitt öra: "Bara ett foto. Kolla hur det blir. Den där idén du fick när du läste i den där bloggen..."
Tre timmar senare stapplar jag skamsen upp i sängen bredvid min fru - och även allt som oftast min dotter - för att försöka få hjulen i huvudet att sluta snurra innan cirkusen drar igång igen om alldeles för få timmar.
Det enda problemet med min nya kärlek är att jag har märkt att min förra kärlek har blivit försummad. Donglen ligger i datorväskan som ett oöppnat kärleksbrev och ju längre tid det går, ju svårare blir det att komma igång. Jag tror inte att min nya kärlek har problem med att jag har så många jag älskar, men jag känner hur jag inte hinner med. Någon måste ge efter. På sätt och vis skulle det vara lockande att rymma med min nya kärlek, men hon har inget jobb och jag kan inte försörja oss båda. Å andra sidan kanske jag kan använda henne som ett levebröd? Men då måste jag tukta henne och få henne att göra precis som jag vill. Det ska nog lösa sig.
Här ser ni lite av vad jag och min nya kärlek håller på med när ni sover:
fotot taget av Jens i Spanien -07
Min favoritbild.
Följt av denna...
Mallorca...
"Standing... by the wall..."
Berlin 2005
Milano 2008
Leah i magen
Som ni ser är det av varierad kvalité men min nya kärlek har så många olika nyanser och humör. Man vet aldrig var man hamnar. Hoppas på en konsekvent stil inom det här året - förutsatt att hon (eller någon annan) lämnar mig.
fredag 29 januari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)