måndag 11 oktober 2010

Blodbad

Gänget bakom filmen "Sista Dagen" är igång igen. Den här gången heter filmen "Från Djupet av Mitt Hjärta" och utspelar sig ute i skogen på flod. En av scenerna skulle dock spelas in i Malmö och jag fick vara med och fota loss lite. Alltid kul att få en chans att ta bilder i en kontrollerad och ljussatt miljö. I synnerhet då det var en ganska blodig scen som skulle spelas in. Det blir lite märkligt när jag slår igång ett bildspel hemma och en del av de här fotona dyker upp (och då har jag ändå tagit bort de värsta!)

En demonregissör at work - Magnus Hedberg
En slarvigt diskad kniv.

Så skönt med ett avkopplande bad.

Truls - fotografen - fick jobba i en smula obekväma ställningar
Magnus övervakar arbetet
Anna har alltid kul på jobbet.
Alltid är det någon som ska på och kladda
Man måste ju kolla hur filmen ser ut i en Iphone.
"Jag fick lite blod i örat!"
Man måste ju vara snygg om man är skådis.
Det tar sin lilla tid att sminka fram skärsår.
En skådis hard at work
Jag meddelar givetvis när filmen är klar.

Domino

Jaha, då var ännu en helg till ända. Vädret har varit på topp och barnen likaså. Nästan hela tiden, i alla fall.
Leah har blivit som förbytt på sistone och uppvisar numera en trots som stundtals får Linda Blair i "Exorcisten" att framstå som Lotta på Bråkmakargatan. Det kallas visst fyraårstrots och är helt normalt bla bla bla.
Det är skitjobbigt, det är det enda jag vet. Alexandra har redan lånat en bok på bibblan för att försöka förstå sig på vårt nya "mood monster", men jag är rädd att det enda man kan göra är att hålla i hatten och vänta tills det går över. Det funkade ju under blitzen, så varför inte nu? Det som gör det extra svårt att hantera är att det inte bara är hennes dalar som nått nya djup, utan även hennes toppar har nått nya höjder. Man får antingen höra att man är en underbar pappa som hon älskar eller att man helt enkelt är en "bajs". Hittills har vi satt hårt mot hårt och maktkampen är i full gång. Jag har en föraning om att vi inte kommer att vinna innan hennes trotsperiod går över av sig själv. Jag är faktiskt livrädd för henne pubertet redan. Det kommer att bli... Intressant?

Ikväll la sig alla barnen tidigt efter ett intensivt kalas hemma hos Hubert. Killarna sov ingen tupplur idag, och det gick över all förväntan. Snart är den perioden i ens liv ett minne blott och man har alltså tre vakna barn - hungriga på uppmärksamhet - hela dagen (!) Vad har vi gett oss inpå?

I ett försök att blidka Leahs notoriska morgonhumör har jag förberett mig genom att ställa upp samtliga klossar som dominobrickor. Min enda farhåga är nu hur jag ska hantera det faktum att hon garanterat kommer att vilja få dem uppställda igen och igen. Annars är man ju en "bajs". Jag kanske ska panga dem själv nu innan jag nassar kudden?



Det ser inte så imponerande ut på bild.