Titeln på inlägget låter som om vi varit och besökt en läkare med barnen, men faktum är att det är roligare än det låter. Alla småbarnsföräldrar förstår ju med en gång att det rör sig om Astrid Lindgrens Värld, det lilla småländska paradis för alla som gillar den kära gamla Astrids sagor. För vem gör inte det? Det är liksom obligatoriskt att gilla Emil, Madicken, Pippi och de andra. Jag har försökt analysera tjusningen hos dessa figurer under mina otaliga sagostunder och de oräkneliga filmer jag har sett med barnen. Den röda tråden är ju en lätt anarkistisk anda som jag verkligen kan förstå att den tilltalar barn. Gör vad du vill och helst tvärtemot vad de vuxna (samhället) vill. Att Astrids huvudkaraktärer stjäl, luras och bryter mot diverse lagar är inget man ska lägga vikt vid.
Men tillbaka till vårt besök på ALV. Det är en stor park där man byggt upp de olika miljöerna från böckerna. Det är teater och andra evenemang samt en massa lekplatser, så klart. Vi visste att vi inte skulle hinna med att köra upp och besöka parken på samma dag, så vi åkte upp en dag i förväg och bodde då på Pippis Hotell i närheten. Det var kanske inte ett trestjärnig hotell, men fullt funktionellt för en natt. Lite som att sova över på dagis. Nästa morgon var vi utanför entrén fem i tio och lyckades sedan tillbringa hela dagen där tills de slängde ut oss. Mina förväntningar var inte speciellt höga, men jag måste nog ge ALV ett högt betyg. Det var ett bra upplägg med olika teaterföreställningar som verkligen trollband barnen. Till och med Max lyckades sitta still i tjugo minuter! Skådisarna var till en stor del barn och alla var bra. Ingen kändes sådär Wahlgrenskt proffsig och tillgjord. Som sagt, åtta timmar räckte nästan inte till. Vi fick stressa igenom de sista sakerna innan de stängde. Men två dagar i parken hade nog varit för mycket.
Bilder:
 |
| Pippi, Tommy och Annika (typ) |
 |
| Leah ville bo här. |
 |
| Tja, varför ente? Emil var inte helt nöjd, dock. |
 |
| Ett litet psykbryt. |
 |
| Max ville prompt sova i våningssängen - i tio sekunder. |
 |
| Leah var lite rädd i klätterträdet. |
 |
| Det kändes bättre på Lilla Gubben. |
 |
| Pippi och hennes pappa och...? Vem var han? |
 |
| Leah överraskade oss genom att våga krama Pippi. Jag hann inte ens få upp kameran :-( |
 |
| Här har jag dock ingen ursäkt. Sämst när det gäller, helt enkelt. |
 |
| Av alla karaktärerna fastande Leah mest för Emils mamma, Alma. |
 |
| De fann sig i de moderna könsrollerna direkt. |
 |
| Kan någon ringa BRIS? |
 |
| Max vågade sig fram till Elisabeth, Madickens syster. |
 |
| Leah på Bråkmakargatan. |
 |
| Finns det en traktor ska den sittas på. |
 |
| Emil fick "stirret". |
 |
| Korvstoppning. |
 |
| Max käkar... |
 |
| ... och fåglarna väntar tålmodigt på smulorna. |
 |
| Lite porträtt. |
 |
| Ett litet porträtt... |
 |
| Killarna är ofta kompisar... |
 |
| ... men ibland inte. |
 |
| Så praktiskt. Alla tre kan kissa samtidigt. |
 |
| "Ingen vidare service på det här stället!" |
 |
| Leah krympte och krympte. |
 |
| Mamma också. |
 |
| Den obligatoriska ALV-bilden! |
 |
| Emil i rätt lucka. Max... Hmmm... |
 |
| En sista korv innan bilen väntade. |
 |
| Leah tänkte ta en dusch. |
 |
| En fin bild bara. |
 |
| Hemma i tv-soffan igen. Ser på Pippi, så klart. |
