Sova? Nej tack.

Sällan har jag känt mig så jagad och småstressad som på sistone. I perioder är man väl alltid mer eller mindre ur fas med vad man har tänkt sig att livet ska gå ut på, men för tillfället får jag bara inte ihop det alls. Jag fattar ju att jag tagit på mig för mycket, men likväl vägrar jag att göra avkall på något. Det är jobb, barn, fru, foto, husletande, husfix, bloggande, tv, socialt umgänge och studier i en enda röra. Då har jag inte ens börjat göra musik igen, vilket jag inte gjort på ett år!

Dygnets normala vakentimmar har för länge sedan slutat räcka till så jag har utvecklat ett eget system med powernaps som få personer förstår. Jag sitter alltså uppe till kl 02-03 och går sedan upp vid 06.30. Sedan tar jag fem minuter (högst, ibland tre minuter) efter lunch. Det händer att jag tar ytterligare fem minuter under eftermiddagen, och framför allt är det ganska vanligt att jag slumrar till efter maten i soffan med barnen. Då kan det bli tio-femton minuter. Blir det inte då är det inte ovanligt att jag slumrar till efter (eller under) läggningen av barnen - i synnerhet om jag lägger Leah. Det jag vill få fram är att jag sover så lite som jag för att jag tar powernaps. Detta är inget jag har läst mig till, så det var intressant att läsa följande artikel.

Apropå Leahs nyfunna passion för datorn kan vi nu konstatera att den inte hämmar hennes kreativa sida, snarare tvärtom. Plötsligt kommer hon med de mest lustiga små kreationer som hon gjort helt utan assistans. När man frågar hur hon lärt sig det får man höra: "Jag såg det på datorn."

En fjäril!

Kanske inte mitt smartaste beslut att fota vitt mot svart. Det är iaf ett hus med en sol!