Som ni vet gick ju min gitarr i två bitar när Max var i farten. Den är nu reparerad och även om man kan se att den varit sprucken, är det inget man tänker på. Lite patina får man väl vara glad över? Nu har den fått en ny plats i vårt hem.
Hang loose...
Grejen är att killarna är riktiga marodörer. De har redan ställt till med en hel del oreda och skadegörelse med tanke på att de inte kan förflytta sig. En gitarr, en kamera, minst en kruka och åtskilliga mjölpåsar och rispaket etc etc. Jag vet inte hur vi ska få bukt med dem. De tär lite väl tidigt med time-out, va? Denna metod är för övrigt inget som bitit nämnvärt på Leah, som för det mesta är en solstråle men som blir Ondskan själv när hon inte får välja kläder (läs: tights). Ett exempel:
Leah får reda på att hon ska ha jeans på sig idag.
Hon kastar sig på soffan och pressar fram krokodiltårar.
Sedan kastar hon iväg jeansen så långt hon kan,
dvs inte så långt (de ligger vid trappan)
Fajten slutade med att hon fick ha tights under sin tunika.
Emil är visserligen betydligt mindre vild än sin storebror, men han har en skön förmåga att sätta sig i klistret. Antingen hamnar han för långt in på mattan med sin gåstol, så att han inte kommer ut igen, eller så hamnar han under matsalsbordet och slår i huvudet. Det slutar alltid med tårar för lille Emil - till skillnad mot Max som skriker som en ambulanssiren.
"Jag kan ju krypa... Baklänges."
"Eh... Något känns inte helt rätt. Mamma!!!"
Hittills har våra datorer klarat sig undan killarnas upptåg, men det är bara en tidsfråga är jag rädd. Alxnras burk har åkt i golvet minst två gånger, men klarat sig.
Det här kan inte sluta väl...
När alxnra dyker upp efter en tids bortavaro blir de helt galna.
Mössprovning i Emils säng.
Till sist...
En bild på Leah i värsta hippie-munderingen.
Givetvis med tights.
---------------
Listening to: Bitcrush - Every Sunday (n5MD)
via FoxyTunes
torsdag 18 juni 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)