Bättre sent än aldrig

I söndags fick jag någon slags "brain-fart" och ignorerade totalt Mors Dag (!) Det var inte så smart med tanke på att jag är en gift med en kvinna som gärna vill ha uppvaktning på både namnsdag, årsdag, Alla Hjärtans Dag, bröllopsdag, förlovningsdag såväl som en en drös andra dagar under året. Nu ska jag inte hänga ut alxrna här,  men faktum är att i det här avseendet är vi faktiskt ganska olika. Det hänger ihop med hur vi har vuxit upp då ingen i min familj blir särskilt uppjagad över vare sig födelsedagar, julafton eller liknande kommersiella jippon. Det gör att det liksom inte sitter i ryggmärgen, men jag lär mig. Och jag gillar det. Både att ge och ta, för i ärlighetens namn är alxnra väldigt bra på att uppvakta mig på Fars Dag. Men jag hade inte hunnit ordna något det här året och så glömdes det bort och vips så var det söndagmorgon. Lustigt nog var det en granne som påminde mig i kön på Konsum kl 08.25 där jag stod i gympabrallor och en påse med croissanter.

- "Jaså, ska ni lyxa till det på Mors Dag?"

- "Nä, det här gör jag varje helgmorgon efter att ha tagit hand om barnen så att alxnra får sova."

Men jag insåg redan där och då att det här måste jag gottgöra. Frågan var bara när. Det blev först i går som vi till slut firade Mors Dag, sådär härligt anarkistiskt sent. Jag var hemma med barnen i går medan alxnra jobbade, så jag hade en hel dag på mig att fixa vad som skulle fixas. Först stack jag iväg på morgonen, medan alxrna fortfarande var hemma, för att inhandla ingredienser till kvällens middag (cannelloni) Slug som jag är valde jag att lämna matkassen i bilen medan jag väntade på att alxrna skulle bege sig till jobbet. Men givetvis hittade hon inte sina solglasögon just denna morgonen och fick den briljanta idén att leta i bilen (!) Det slår aldrig fel. Det är helt enkelt omöjligt att överraska min hustru. Om jag någonsin skulle ha en affär, skulle hon komma på mig inom två dagar. Jag fick störta ut i bilen under förevändningen att "jag vet nog var de är" och således kunde krisen avledas.
Sedan satte jag barnen på att måla teckningar till mamma medan jag förberedde fyllningen till cannellonin. Det blev en hel del finfina teckningar av varierad kvalité. Innan vi lämnade huset hängde vi upp lite ballonger.

Det var ett jäkla sjå att få dem att hänga rakt!

Sedan var vi hemma hos Magnus Hedberg hela dagen och hade det rikitgt skönt i värmen innan vi fick ila hem för att hinna före mamma. De inköpta blommorna (rosa rosor utvalda av Leah) sattes i vas och sedan väntade vi i trädgården på alxnras ankomst. Leah höll på att spricka av upphetsning och Emil skrek rakt ut att det hängde ballonger i hallen, men eftersom det lät ungefär så här "Blskdnmalk öooong jdjaja" så tror jag inte att alxrna uppfattade det.

Sedan hade vi en härlig kväll med god mat och snälla barn (kan bero på att vi fyllde dem med glass och godis) innan vi gav oss på en film ("Biutiful") som vi tyvärr fick avbryta på grund av kollektiv trötthet (ja, t o m jag fick nassa kudden vid halv tolv!)

Så nu är allt frid och fröjd - tills nästa år. Eller rättare sagt, till den 6 augusti då årets största händelse går av stapel. Jag har redan börjat planera...