En Utflykt i Bullerbyn

Nu är vi tillbaka från vår lilla utflykt till Rolstorp med familjen Sjödell. Vädret verkade inte vara det bästa, men som tur är hade meteorologerna fel även den här gången. Efter ett skyfall på vägen upp var vädret perfekt. Inte supervarmt, men lagom varmt för allt vad detta lilla slice of paradise hade att erbjuda. Den bästa beskrivningen jag kan komma på är Bullerbyn. Tänk grusvägar, feta kossor, röda knutar och stilla sjöar med lagom varmt vatten (till och med för mig!) Ja, ni kan ju se själva:




Huvubyggnaden


Utsikt från trädgården.


Ägarna är sanna djurvänner :-)

Våra barn kommer väldigt bra överens, vilket alltid är en förutsättning när man ska kampera ihop tio personer under samma tak. Att ungarna rusade runt barfota och busade både inomhus och utomhus - utan att störa oss vuxna alltför mycket - bidrog ännu mer till Astrid Lindgren-feelingen.


Matstund (för de flesta i alla fall, Klara föredrog att rita)


Äpplepaus ...


Partners in crime


Leah och Fia tar en sällsynt paus framför tv:n.


Sagostund med Loppan

I måndags fyllde killarna 1 år! Vi ska ju fira dem med kalas senare och hade egentligen inte tänkt ordna något större evenemang på själva dagen. Men Loppan hade andra planer. Tårta, ballonger, presenter och inbjudna grannbarn gjorde att vi fick till ett riktigt trevligt kalas för Emil och Max.


Fia fick äran att hjälpa killarna blåsa ut ljusen (ett vardera, så klart)


Tre förväntansfulla barn. "Var är tårtan!!??"


De större barnen hjälpte gärna till med att öppna paketen.


Bland annat fick Emil och Max sina helt egna hinkar och spadar.


Dagen till ära hissade Loppan en helt nyinköpt flagga. Det kändes stort!

Värmen var som sagt behaglig så givetvis ville vi ta ett dopp nere i Rolstorpssjön. Innan vi ens hade nämnt ordet "bada" stod Leah och Fia och hängde på bildörrhandtaget.



Både jag och alxnra är badkrukor av rang, vilket vi överfört till vår dotter, är jag rädd. Vattnet i sjön var dock tillräckligt varmt för att familjen Borg skulle våga sig ner i böljan.


Bildbevis 1.


Bildbevis 2.
Nej, det är inte jag som tar mig ett kärringadop,
det är bara jag som sprattlat med benen lite.


Leah var en smula skeptisk till en början ...



... men inom kort vågade hon sig ner i min famn.
En kort stund, i alla fall.


Sedan föredrog hon gungorna.


Här ser man huset från sjön.


Riktigt så här avslappnande var det kanske inte,
men inte långt därifrån.

Nu är vi alltså tillbaka i verkligheten och ska förbereda för kalas i helgen. Återkommer om det.