Tapet

Igår var Leah hemma från dagis och det blev en ganska splittrad dag med regnet hängande i luften. Killarna vaknar allt tidigare men tack och lov hade jag gått och lagt mig rekordtidigt dagen innan. Leah hjälpte mig hålla killarna i schack på morgonkvisten...


Emil - Leahs nya docka!


Shogun

På förmiddagen var vi på öppna förskolan vid Folkets Park. Detta var min premiär på öppna förskolan och jag måste säga att det är en genial idé. Tyvärr är jag inte den enda som tycker det och stället blev snabbt knökfullt. Killarna verkade ganska glada över att få lite omväxling och Leah lekte fint. Det bådar gott inför dagis till hösten... Tyvärr slutade vårt besök ganska hastigt när jag fick migrän :-( Det är andra gången på drygt fyra veckor och jag fattar inte vad som är fel. Jag har haft det så gött nu i snart två år tack vare min sockerfria diet. Måste jag utesluta ännu mer socker, eller? Tack och lov var det ett extremt milt anfall och jag behövde inte ens gå och lägga mig. Nu föll det sig så att hela huset somnade efter lunch - till och med Leah - vilket vi fick sona för dyrt på kvällen.

På eftermiddagen bestämde vi oss för att göra en cykelutflykt med vår cykelkärra. Emil har tidigare visat sig vara rädd för cykelkärran, så vi bestämde oss för att testa cykelstolen istället. Det gick bättre...


Det är Emil där under, jag lovar...

Utflykten blev ganska kort eftersom vi inte ville fastna i ett regnoväder.


Djur i bur...


Ho-ho?

På kvällen, när killarna lagt sig, bestämde vi oss för att tapetsera vår gästtoalett. Vi har redan tapetserat en av väggarna, och nu var det dags för ytterligare en. Anledningen är enkel: För många misslyckade borrningar av undertecknad. Tack och lov räckte vår tapet och eftersom Leah var piggare än någonsin tog vi på oss att utföra detta enorma arbete med henne vaken. Det hade vi inte gjort innan vi fick fler barn, kan jag säga. Hon var hjälpsam och skitjobbig men gullig ändå.


Leah mäter ut våder ...


... och sedan gör mamma om det...


Mönsterpassning är inte lätt.
Särskilt inte när Leah går på tapeten hela tiden.

Till slut fick vi distrahera henne med en stor sax. Bra föräldrar, va?


Leah Scissorhands


Så här blev det...

På väg till öppna förskolan såg jag den här skylten och fnissade åt gärningsmannens humor...


Notera prickarna över o:et

----------------
Listening to: the cabin - till ola
via FoxyTunes

Rapport om barnen Borg

Killarna är ganska hyper nuförtiden. De vill gärna stå och gå, men de orkar inte öva. När man bär dem har de en tendens att vilja slingra sig ur ens grepp, som om man gjorde dem en otjänst. Sätter man ner dem blir de vansinniga. Alxnra tar ju största smällen med dem, och jag kan inte säga annat än att jag njuter av timmarna på jobbet just nu och bävar lite för den stundande semestern från och med midsommar. Dessutom vaknar de rackarna tidigare och tidigare. I morse fick jag ta upp dem halv sex (!) inte så kul när man slunkit ner mellan lakanen halv två. Det får snart bli andra bullar, men jag vet inte hur. Ingen av oss orkar med att kura dem en gång till.


En nyvaken mamma med sina söner...

Tack och lov hjälper Leah oss med det mesta - på gott och ont. Hon vill inget hellre än att mata killarna, men det går bara inte. Däremot visade hon sig vara en talang på att ge Emil välling.


Syskonkärlek...

Leahs nya grej är att man ska vara med henne på toa. Hon vill inte vara ensam, helt enkelt. Så om man har otur (och saknar ryggrad) får man sitta på en pall och titta på i fem-tio minuter medan hon "... kanske ska bajsa".


"Vill du se?"

Jag har fotat loss med mitt objektiv som blev fel, men har nu skickat tillbaka det. Jag måste ha zoom, helt enkelt. Däremot funderar jag på att slå till med en blixt som tröst. Vi får se vad börsen säger... Jag har i alla fall fått fina kort, och med hjälp av min assistent, Leah, fick jag till slut Emil att titta in i kameran.


"Say cheese!"

Nu vet vi varifrån Leah får sin outtröttliga energi. Kaffe. Hon älskar att fika och även om hon får 99 % mjölk tror jag att vi har hittat svaret på piggheten och de hårda bajskorvarna hon presterat på sistone.


"Mmmm.... Latte Macchiato"


ska man ha klämmor, då ska man ha rejält med klämmor!

Emil är en skön kille. Jag tänker ofta på den lille killen i Bröderna Dalton. Joe hette han och kunde bli tvärarg för ingenting. Emil har ett liknande humör.


Antingen är han sorgsna killen...


... eller så är han glada killen ...


... eller så är han jääääteglada killen!

Jag hittade ingen bra bild på när Emil är skitarg, men här är en på Max:



Det är något med Emils uppsyn här som får mig att tänka på en manlig fotomodell. Kanske kan betala lite av hans blöjkonsumtion...


Finklädda killar på väg till kalas!

Leah och hennes dockor har gått helt överstyr. Först var det hennes snuttefilt, Ninni, och sedan kom Jessica. Det var väl okej, men snart blev det en till docka och en till och en till. Nu har hon sex-sju stycken som alla ska sova, äta och bäras på. Det är alltid någon som är ledsen och ska ha plåster. Det är ganska jobbigt för jobbigt för henne - och för oss.


Jessica ...


Lina (eller Luna) beroende på humör...


Eller var det det här som var Lina...?
Eller vardet Selma-Camilla? (ja, en heter så!)


och så dockan Alexandra. Mamma stolt.

Leah fick en Barbiedocka av farmor sist de sågs och den är hon mycket glad för. Tyvärr blev vi av med hennes ena sko efter fem minuter och efter att ha lyssnat på Leahs tjat i ett par dagar fick jag nog. Dags att skära upp dammsugarpåsen!


"Another one bites the dust..."

Slutligen måste jag lägga upp den här bilden:



Händelsen är ju bottenlöst tragisk, men formuleringen är skojig. I synnerhet om man, som jag, instinktivt läser det som att autopiloten är en människa :-)

----------------
Listening to: Forest & Crispian - Bia
via FoxyTunes

Helgen i bilder...

Leah var hemma i fredags och således har helgen varit lång med tre barn som skall sysselsättas på ett eller annat sätt.

I fredags var jag och Leah ute på vift hela dagen och gjorde ärenden. Det var mest Kjell o Co och Clas Ohlson som besöktes, men vi lyckades även köpa lite kläder till alxnra som en slags försenad Mors Dag-present. Det uppskattades givetvis, men i vanlig ordning var det inte helt rätt. I lördags begav vi sig hela familjen till Triangelns Köpcentrum för att byta kläderna. Det är ju tanken som räknas, eller nåt...


Dagen till ära fick Leah på sig en väst
som skulle passa fint på Båstadveckan.


Medan alxnra provade kläder
fick barnen sitta utanför och tigga...


Efter all shopping fikade vi lite äckligt kaffe,
som Leah glatt slafsade i sig.

I dag tillbringade vi förmiddagen hemma med allmänt bus och kaos. Leah har fått för sig att hon ska börja skolan snart. Den stackaren vet inte vad som väntar.


Leah rustad för skolan
med två ryggsäckar och två väskor.

Hennes skoldagar är dock mycket korta, högst en minut. Idag hamnade hon på balkongen med Max som hon tvingade att pic-nica med henne.


Leah och Max slog läger på vår balkong.

Leah har varit trotsigare än vanligt i helgen, men hon tar hand om sina dockor på ett ytterst föredömligt sett. Här läser hon sagor för Dockan Jessicka.



Sedan var det Max tur att bli läst för...


Högläsaren...

Leah är supersnäll och mysig mot Max och Emil, och det är fantastiskt att se hur de skiner upp när hon kommer. Här får Max smaka på lite tvättäkta syskonkärlek.


"Så här gör mamma och pappa hela tiden..."

Sedan var det dags för lunch och det vankades pannkakor som Leah älskar att både äta och tillaga. Det krävs en hel del tålamod för att orka med när hon ska slabba runt med alla ingredienser men hon har blivit ganska duktig på att knäcka ägg, hälla i smet i pannan och lossa pannkakan i kanterna när den gräddas.


"Shit, vad gott det ska bli!"


Leah orkade bara två pannkakor idag.

Sedan bar det iväg till Skanör där det var kalas hos Andrea och Ellen, som fyllde tre resp. ett år. Det var ett kalas med ovanligt väluppfostrade barn, och hela kalaset avlöpte häpnadsväckande friktionsfritt och lugnt. Emil och Max var på sitt bästa humör och fick sitta med när de stora barnen åt tårta (medan de fick riskaka...)


Familjen Borg dominerar i bildens övre, vänstra hörn.


Leah bangade för sin partyhatt
vilket öppnade upp för Max som blev jätteglad, som ni ser.


Han var mer inne på att äta upp sin ballong.

Av någon oförklarlig anledning blir Emil vettskrämd av ballonger. Han kan bli helt panikslagen om man leker en ballong i hans närhet. Idag gick det dock helt okej, trots ballongerna. Det kan ju ha varit för att han äntligen fick en egen gitarr.


"Smoke on the water...."

Kalaset avslutades med en traditionell fiskedamm, men i vanlig ordning fick mamma hjälpa till att fånga "gammelgäddan".


"Mmmm.... Hoppas det är mycket frukt i påsen...."

Kvällen avslutades med indisk hämtmat som tacksamt togs emot av en totalt utsvulten pappa. Kalas i all ära, men om man inte äter socker finns det inte man kan äta på sådana tillställningar. Trots en actionpackad eftermiddag, busade Leah in i det sista. Här är hon på väg till jobbet (tydligen är skolan redan avklarad).


Byggare-Bob...

Nu måste jag nassa kudden. Igår var jag ute på grabbmiddag med Figge, Ola och Duffy. Det var ingen särskilt blöt tillställning, men ganska sen. Jag har snittat fyra timmar sömn den senaste tiden, men i natt blev det mindre än så, och nu känner jag att det inte håller. I vanlig ordning försvinner tröttheten på kvällen men nu måste jag sätta P.

Att vara objektiv angående ett objektiv

Nu har vi fått vårt objektiv från försäkringsbolaget. Tyvtt har något blivit fel, och vi fick ett annat objektiv än det vi hade innan. Vi kan nu välja mellan att behålla det eller skicka tillbaka det och få ett nytt. Det nya objektivet är egentligen både (lite) dyrare och (mycket) bättre, men trots det tvekar jag. Det nya objektivet saknar nämligen zoomfunktion. Man får röra på arslet om man vill komma närmare, helt enkelt. Å andra sidan tar det sjukt skarpa bilder med lite ljus (utan blixt, så klart).

Se fotona nedan och känn mitt dilemma...


Emil klättrar på alxnra.


Max vässar tänderna.


Mammagrisen...

Kvällen har vi tillbringat med att installera vårt nya skåp i vår stringhylla. Vi har båda tröttnat på att det ligger en massa skräp i hyllan, som t ex kvitton, minneskort, hörlurar, nycklar, batterier etc etc. Det mesta är mitt skit, så klart. Lösningen blev således ett skåp där man kan stänga in eländet. Även om man kände sig lite småblåst när man köpt skåpet (2 220:-) känns det jättebra nu när det är installerat. I samband med att vi satte in skåpet passade vi på att möblera om i hyllan eftersom killarna är helt sjövilda och drar i precis allt de kan komma åt. Nu står våra tunga fotoalbum längst ner. Lycka till med att dra ner dem imorrn bitti, Emil och Max :-)


Vi körde Trial 'n' Error-metoden
vilket tog sin lilla tid.


Jag måste nog behålla objektivet, va?

Prinsessan på ärten

I lördags var Leah på kalas hos Fia som fyllde fyra år. Temat var Prinsessa vilket Leah tog på största allvar.


"Var är min prins, då?"

Medan tjejerna var på kalas var jag med killarna och shoppade lite mat. De var väldigt förtjusta i att packa upp maten på hallmattan.


"Mmm... Gurka... "


----------------
Listening to: Moderat - Sick With It
via FoxyTunes