tisdag 18 maj 2010

Stockholm

Här kommer en liten rapport från vår Stockholmsresa.

Än en gång invaderades stackars familjen Kempff av familjen Borg och tio personer samsades i ett hus under ett par hektiska dagar. Diskmaskinen stod i princip aldrig still och golvet var konstant fullt av flingor, smulor och diverse andra livsmedel. Trots att Emil var magsjuk redan från dag ett - med en envis diarré - och att vädret var sådär (till en början) var detta ännu en lyckad resa. Vi var ganska tveksamma till huruvida vi skulle orka med ännu en skrik-resa med killarna, men det gick över all förväntan. Helt utan skrik, faktiskt.

En typisk morgonstund.

Leah fick lära sig hur man gör apelsinjuice.

Emil fann en extramamma i moster Patricia.

Spöket Laban.

Bianca har vuxit till sig rejält sedan i julas.
Kanske lite för mycket.

Leah hade skoj med familjens iPad.

Leah är ju svag för Elliot, men hon har insett att hans intresse för lek med dockor är sådär. Bianca och Leah fann verkligen varandra den här gången. De lekte i princip tills de stupade. Enda gången man såg röken av dem var när man lockade med popcorn framför datorn.

Bianca matar Emil med popcorn.

Framemot helgen vände vädret och vi begav oss ut i naturen. Jag och alxnra fick prova på att jogga tillsammans för första gången, men det blev ganska misslyckat. Trots en iPhone med GPS och att jag studerade kartan en bra stund innan vi begav oss, lyckades vi komma fel och det med besked. I den kuperade terrängen skulle detta visa sig vara ett fatalt misstag. Alxnra förbannade varenda uppförsbacke med en sjömans frenesi medan jag fann en slags pervers njutning av att skutta upp och jogga på stället medan hon kämpade på. Till slut kom vi hem igen efter närapå sex kilometer (istället för våra sedvanliga fyra).

Leah utforskade områdets lekplats.

Killarna fick leka loss med fotbollen i trädgården.
Jag sköt tyvärr in den till grannarna.

Men som den super-pappa jag är hämtade jag den igen!

En studie i otillåten kexätning.
Notera frustrationen när han inte får upp bytet ur förpackningen.

Vi besökte även min bror och fick leka med kusin Boella och Bodil.
Max utforskade Boella hattförråd.

När Max var olydig satte vi fast honom på balkongen.

Leah fick prova sina vingar.

På lördagen besökte vi Nyckelviken - ett strövområde med fik, djur och natur. Helt sanslöst vackert och tack vare det perfekta vädret blev det nog resans höjdpunkt. Det började dock illa när Max kastade in Alxnras RayBan-glasögon in till kossorna. Efter ett par omtumlande minuter lyckades Jocke fånga upp dem. De var ett par centimeter från att krossas av den rastlösa kon som stampade runt omkring dem.

En nära-ko-upplevelse,

Leah åt pannkakor med sedvanlig finess.

Alxnra körde ett workoutpass i backen.

Elliot trillade ner ifrån trädet men som tur var
stod pappa Jocke beredd att fånga honom!

Snacka om mästerfotograf som lyckades fånga ögonblicket!

Max blev kräksjuk senare samma eftermiddag,
men det ser man inget av här.


On the rocks!

Tänk att de bott i hennes lilla kropp...

Som sagt, Max blev kräksjuk på lördagen och vi fick ställa in vår planerade barnfria utekväll. Så kan det gå. Jag och Jocke tog hand om barnen medan tjejerna fick gå ut och äta. Vi hade planerat lite hämtemat, men eftersom Leah gömt bilnyckeln och glömt var, fick vi ställa in det. Det var trevligt ändå.

Hemresan gick lika bra som ditresan, kanske tack vare Max sjukdom. Han sov i stort sett hela resan, förutom när han vaknade till för att dricka och kräka ner sig, dvs. Han var enormt tapper och sa i princip inte ett knyst på hela resan.

Nu har vi varit hemma hela familjen i två dagar och han är på bättringsvägen. Han var dock rejält uttorkad, visade det sig, och vi var en hårsmån från att åka in för att få dropp. Imorrn blir det dagis för Leah men jag får vara hemma med killarna minst en dag till. Således borde jag jobba nu.

måndag 17 maj 2010

Borta bra, men hemma värst

Nu är vi hemma igen. Ingen av oss är särskilt glada för det, minst av allt Leah som saknar Bianca. Kort och gott, resan varit väldigt lyckad och jag har typ 400 foton att reda ut. Nu har killarna någon magsjukdom (dock inte Leah eller vi) så den här veckan kommer att gå i VAB:ens tecken.

Jag kom nu precis ner på kontoret för att jobba lite medan farmor passar Leah. Det var ingen mysig doft som slog emot mig. Jag är stum av förundran/beundran inför hur man kan fortsätta fylla på en soppåse som ser ut så här.

Jag delar kontor med småbarn.

onsdag 12 maj 2010

Trägen vinner...

Jag tror knappt mina ögon. En bild där alla tre barnen är helt okej.

En bild efter 63 000 försök...

Vad ska jag nu göra med resten av mitt liv?


Idag (onsdag) sticker vi till Stockholm. Ska bli intressant att se (höra?) om Max tänker upprepa rutinen från i julas, dvs börja skrika i Staffanstorp och däcka i Södertälje.

Den som läser bloggen får veta.

måndag 10 maj 2010

fredag 7 maj 2010

Gott och blandat

Jag jobbar vidare med mina foton. Jag har en mapp med guldklimpar från alla år och tillfällen, och när jag har en stund över tar jag mig an ett gäng och lär mig alltid något nytt. Jag söker efter min stil, helt enkelt. Jag tror mig ha en hyfsad uppfattning om vad jag är ute efter och gillar, men det svåra är att få till det medvetet. Slumpen känns alltid så... Slumpartad? Tack och lov har jag börjat bli snabbare och fattar beslut lättare nu än i början.

Det är inte helt olikt musikproducerande, faktiskt, men där är jag fortfarande sjukt, sjukt anal. I förrgår träffade jag Lotta Wenglén för en liten sångstund. Hon har, i mitt tycke, en helt sensationell röst och är dessutom enormt enkel att samarbeta med. Det kan behövas när jag presenterar mina mycket enkla idéer medan jag mumlar någon diffus sångidé. Jag hade kunnat ge min högra hand för att kunna sjunga. Jag hade skrivit tre låtar om dagen. Förra gången jag träffade Lotta fick vi ihop tre låtar som fortfarande inte är klara. Det var 2007 (!) I februari... Det är ju inte så att jag slitit häcken av mig med materialet, men nu har jag äntligen börjat ta tag i det igen så inom kort hoppas jag kunna presentera något. Det är ganska annorlunda mot min vanliga musik.

Men hur som helst... Foton, var det ju. Här kommer skörden ifrån igår.

Gott och blandat, helt enkelt.

Emil för ganska exakt ett år sedan.
Han är sig ganska lik.

Leah i augusti 2009.

Här testar jag mitt objektiv.
Alxnra övar på att flirta.

Nu ska jag bita ihop och vara duktig med mitt program från helvetet. En frågesport på BBC. Andra gången i min karriär som jag får ett program som klassas "extraordinärt", dvs svårt och mer betalt. Hittills känns det inte värt det.

Ikväll ska vi grilla med Jungmarks. Det lät som en bra idé i början av veckan. Nu ser jag mig själv stå med vinterjackan på och vända på stekarna. Kan någon säga till vintern att den kom sex månader för tidigt?