Lite reflektioner så här kring midnatt.
Jag har nu sprungit för fjärde gången. Att ge sig ut halv tolv är kanske ett tecken på att jag har blivit biten. Hur fan gick det till? Nu ligger jag på strax över 22 minuter, vilket är fyra minuter snabbare än första gången. Å andra sidan är det ju inte mer än runt 12 km/h.
Jag har nu sett de två första avsnitten av Milleniumserien på TV. Eftersom jag är den enda personen på världen som inte läst böckerna eller sett filmerna, måste den här serien var riktad direkt till just mig. Mitt i första avsnittet insåg alxnra att hon visst hade läst boken. Så kan det gå när man är gift med en guldfisk. Jag tycker iallafall att det är skitbra och det hade jag aldrig trott. Smålängtar till nästa avsnitt. Man kanske skulle börja betala tv-licensen?
Ser Ola och Noomi Rapace på Skavlan. Det hela blev mycket märkligt när jag insåg att de var ett par. Jag har alltid trott att de var syskon (!)
Imorgon börjar påsken och ännu en långhelg stundar. Härligt.
torsdag 1 april 2010
onsdag 31 mars 2010
Poker
I lördags var jag bjuden på pokerkväll hemma hos Christofer. Han hade slagit på stort, om man säger så. Femton killar kastade in 300SEK vardera och var supertaggade. Testosteronnivån nådde oanade höjder redan under fördrinken, och således kunde det bara gå på ett sätt för er mjukisbloggare. Jag åkte visserligen inte ut först, men närapå. Det kändes i och för bättre än att komma nära skålen med 300 x 15 hundralappar. Då hade det kunnat sluta illa.
Annars har jag nog mer fullt upp än på mycket länge. Mycket tack vare sjuka barn som nu äntligen är tillbaka på dagis. Men det är ju en kort vecka.
Klockan är 02.11 och jag sitter i Gula Studion för att pilla med inspelningarna jag gjorde för några veckor sedan. Nu ska jag åka hem och zzzzzooova.

(klicka på bilderna för större version)
Annars har jag nog mer fullt upp än på mycket länge. Mycket tack vare sjuka barn som nu äntligen är tillbaka på dagis. Men det är ju en kort vecka.
Klockan är 02.11 och jag sitter i Gula Studion för att pilla med inspelningarna jag gjorde för några veckor sedan. Nu ska jag åka hem och zzzzzooova.

(klicka på bilderna för större version)fredag 26 mars 2010
Helvete!
-"Hej, det är Ingela från dagis."
-"Hej..."
-"Leah har precis kräkt."
-"Oj då."
-"Ingen i familjen får gå på dagis på två dygn efter sista kräkningen."
"Inte jag heller?", tänkte jag tyst.
Således är vi mitt i en spontan långhelg. Behöver jag nämna att alla barnen är friska som nötkärnor och ingen av killarna har blivit smittade.
-"Hej..."
-"Leah har precis kräkt."
-"Oj då."
-"Ingen i familjen får gå på dagis på två dygn efter sista kräkningen."
"Inte jag heller?", tänkte jag tyst.
Således är vi mitt i en spontan långhelg. Behöver jag nämna att alla barnen är friska som nötkärnor och ingen av killarna har blivit smittade.
onsdag 24 mars 2010
En dag i parken
Vi var i Pildammsparken och matade ankor i lördags. Det var första riktiga utflykten där alla barnen gick själva utan att vi ens tog med oss vagnen. Leah är ganska bekväm av sig och går inte gärna, så vi ska försöka få bukt med det i samband med att vi inte begår samma misstag med killarna. Jag anar att det här draget kommer från mig, då jag ofta fått höra att jag inte lämnade vagnen under mina första levnadsår. På sätt och vis har jag nog bara bytt ut vagnen mot en annan vagn, den så kallade "bilen".
Leah fick hålla i brödbitarna annars hade Max ätit upp dem.
Emil var inte alls rädd för väsande änder.
Det borde han nog vara.
"Eat this, muthafuckas!"
Sedan utforskade vi Margaretapaviljongen och dess backar.
Stairway to heaven...
Leah på väg mot toppen.
"Ska vi semestra i Alperna, pappa?"
Max letar efter hissen.
"It's lonely at the top."
Och ganska kallt också.
"Nu får det räcka. Var är bilen?"
(klicka på bilderna för större version)
Jag kan för övrigt meddela att jag sprang igår igen, och den här gången var skillnaden markant. Jag stannade inte en enda gång, vilket jag inte hade trott skulle ske förrän om en månad, eller så. Jag springer inte så snyggt eller snabbt, men som tur är möter jag ingen jag känner klockan halv tio en kall marskväll. Eller det kanske jag har gjort? Jag har ingen aning, då jag är helt inne i mitt mantra "snart hemma, snart hemma". Tänk er en blandning av Ozzy live på scen och Phoebe i "Vänner". Not a pretty sight.
Tid: 24 minuter mot 26 minuter igår. Idag ska jag dock låta benen vila och gå på sexpacket istället.
Leah fick hålla i brödbitarna annars hade Max ätit upp dem.
Emil var inte alls rädd för väsande änder.Det borde han nog vara.
"Eat this, muthafuckas!"
Sedan utforskade vi Margaretapaviljongen och dess backar.
Stairway to heaven...
Leah på väg mot toppen.
"Ska vi semestra i Alperna, pappa?"
Max letar efter hissen.
"It's lonely at the top."
Och ganska kallt också.
"Nu får det räcka. Var är bilen?"(klicka på bilderna för större version)
Jag kan för övrigt meddela att jag sprang igår igen, och den här gången var skillnaden markant. Jag stannade inte en enda gång, vilket jag inte hade trott skulle ske förrän om en månad, eller så. Jag springer inte så snyggt eller snabbt, men som tur är möter jag ingen jag känner klockan halv tio en kall marskväll. Eller det kanske jag har gjort? Jag har ingen aning, då jag är helt inne i mitt mantra "snart hemma, snart hemma". Tänk er en blandning av Ozzy live på scen och Phoebe i "Vänner". Not a pretty sight.
Tid: 24 minuter mot 26 minuter igår. Idag ska jag dock låta benen vila och gå på sexpacket istället.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
