måndag 18 juli 2011

Hej då, semester!

Jaha, då var semestern över. Inte för att man känner sig särskilt utvilad precis. Det har faktiskt varit en fröjd att vara hemma med kidsen. Det känns som om vi äntligen kan skörda frukterna av att ha barn i så lika ålder. De leker stundtals helt fantastiskt och även Leah har en smula svårt att penetrera killarnas järnhårda gemenskap leker de alla tre då och då. Man märker dock hur vännerna från dagis blir allt viktigare för henne. Jag försöker krama ut varenda minut av mys innan man väl blir helt utestängd, men det är inte lätt med ett plåster som Max ständigt vid min sida. Hans pappighet tar sig ganska extrema former och ibland blir det lite väl mycket av det goda. Detta i kombination med ett hyfsat hetsigt humör och ett väldigt kort tålamod blir en smula tröttsamt. Emil däremot är mer chill out än någonsin. Han ligger i soffan som en katt på varm asfalt och kollar tv eller bara myser med Leah. Det är som om han doppats i sköljmedel.

Ja, faktum är att tiden har flugit fram och att man nu ska börja jobba samtidigt som de flesta andra påbörjar sin semester känns lite bakvänt och vemodigt. Som om sommaren är över. Det är den väl inte?

Leah kollar "Trassel" för 400:e gången.
Två utslagna barn.
Max i en sällsynt stund av chill out.
Syskonkärlek.
Vi var nere i hamnen för att se inspelningen av sommarens favoritprogram: Sommarlovsmorgon!
Stor kamera.
Leahs nya idol, Malin. "Lika söt som mamma!"
Leah -en smula star struck.
Killarna var inte lika fängslade, så vi gick en promenad och kollade in traktorer.
Emil - glad som en lärka.
Greta Garbo.
Igår var vi hemma hos Loppan och Gustavs föräldrar och grillade.
Leah skulle givetvis hoppa från det nedfallna trädet.
Liksom Emil, så klart.
Max sprang rundor istället.
Man måste ju dricka. "Hur får man upp skiten?"
Leah bondade med trädgårdsmästaren (ej i bild) och gav sig i kast med kvasten.
Nu följer en vecka av översättningar, fotoredigering av bröllop, bilbesiktning och lite födelsedagskalas. Det kallas visst vardag...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar