Julruschen

Andra advent redan. Lika chockad varje år. Vi som inte ens har tagit in grillen.

Min vana trogen har jag har inte köpt en enda julklapp och för varje år blir motståndet större och större. Det är inte bara det att jag har svårt att motivera en massa onödiga inköp för min egen del, utan jag har lika svårt att komma på saker jag själv önskar mig. Jag är snart 35. Det jag vill ha köper jag när jag vill ha det. Jag skriver inte ner det och hoppas på att "jultomten" ska komma ett halvår senare. De saker jag inte har, är i regel för dyra. Då återstår argumentet att det ju "... är så kul att bara öppna något". Nä, jag tycker inte det. Jag får ångest när jag ser skitsakernas korta liv i mitt hem passera revy. Jag ser bara sopberget växa och miljön krokna. Scrooge? Nja, jag tycker inte det. Jag gillar i princip allt annat med julen, dvs gran, mat, ljus, pepparkakor och tomten etc etc.

Annars rullar livet på. Killarna är supergosiga för tillfället och Leah är helt fantastisk på alla sätt. Det är klart att det är en del stök och bök, men gnället har avtagit och det känns som om alla är mer eller mindre nöjda med livet. Leah leker mer och mer med killarna snarare än emot dem, även om vissa saker är en ständig källa till irritation. Bland annat har Leah blivit riktigt duktig på att rita (om man gillar modern abstrakt konst, dvs).


En äkta Leah. Ja, det är sant.


Tyvärr får hon inte många minuter för sig själv vid ritbordet.


Familjen Borg åker "tåg" till Stockholm.


Leah fick baka pepparkakor på dagis.


Den här reklamen känns inte okej.
Hur fan vet Rikard Sjöberg vem jag är?