Sömnig

Klockan är mycket. Som vanligt. Jag hade tänkt göra musik, men det är så varmt med hörlurar på. Det kan man kalla lyxproblem, det.

Istället betade jag av ett gäng foton. De här blev så bra att jag inte hade hjärta att blanda upp dem med andra foton.

Nu ska jag lägga mig.

A friend in need...

... is a friend indeed.
"Såja, kompis. Vi fixar det tillsammans."

Nu går vi mot mörkare tider!

Vi tillbringade Midsommar ute på farmors ställe på Österlen tillsammans med familjen Jungmark. Det kändes som en bra repövning inför veckan på Öland senare i juli. Konceptet barn-i-lika-åldrar borde ju vara en given succé och det får man väl säga att det var också. En del tjafs och gnäll är det ju alltid, men på det stora hela såg vi inte mycket av våra äldsta barn under vårt dygn ute på landet. I övrigt har vi konstaterat att det största problemet med att ha så många barn under samma tak är maten. Alla barn ska ha sin mat med en gång så fort hungerkänslan infinner sig - gärna lagom varm och i lagom stora bitar. När man är färdig vill man gärna bli avtorkad och nedsatt för vidare lek inom tio sekunder annars tar det hus i helvete. Jag har en känsla av att det kommer att gå åt en hel del köttbullar och fiskpinnar på Öland. "Djupfryst i mitten? Det är bara bra med lite tuggmotstånd!"


De två musketörerna.

Emil och hans förbannade snutte.

Max är hungrig och försöker nå...något. Vad som helst som går att äta.

"Mmmm... Varför bita av när man kan ta den hel i munnen?"

Vi har ganska hög tolerans för vad våra barn leker med.

Leah och Selma var överraskande överens när det gällde gungningen.

De intog farmors lusthus. Gudarna vet vad de höll på med där inne.

Här förlöser Leah Selmas bebis (!)

Stormöte.

Vår dans runt stången var patetisk på alla vis,
men kanske själva stången var mest patetisk av allt.


Allergin låg tung över huset. Jag var helt sänkt stundtals, men även icke-allergiska som Camilla och alxnra fick kli i ögonen. Fattar inte...

Emil fattade tycke för Camilla som äntligen fick den son hon inte fått - än :-)

Låt mig gissa vad som hänt här.
Emil fick inte låna Leahs skor?
Eller kanske han inte ville ta på sig en tröja?
Något av den magnituden måste det vara i alla fall.

Vi hade tänkt stanna i två dygn, men allergin blev oss övermäktig. Dessutom insåg vi husets begränsningar med tanke på våra små barn och alla tusen porslinsfigurer och glasskålar placerade i perfekt höjd. På det hela taget var det en supertrevlig Midsommar, men nästa gång tror jag att jag hellre firar till havs.

Synd att man inte kan "tura" över Öresund längre.

Leah x tre

Jag lattjar lite med en processeringsteknik och i brist på annat vaskade jag fram tre bilder jag tog på Leah när jag skulle testa min lånekamera.

Det blev ganska shyst.

Livet på landet

Efter en vecka i solen är jag nu nere i min bunker igen. Det tas en hel del bilder när man är ledig och ute och far med barnen, men kvällarna är för korta för att hinna med allt. Således får midsommarfotona vänta. Här kommer en rapport från vårt dygn på gården för en vecka sedan.

Omgivningarna var inget att klaga på!

Vi bodde i det rödvita huset.

Runt om sjön fanns små hus som man kunde grilla vid.

Det här är en flytande bastu (!)

Det här är en häst.

Tanken var att barnen skulle få uppleva djur och natur, men det blev nog mest natur. Hästarna var snälla, men alldeles för stora för att vår lilla fegis skulle vilja hoppa på. Med tanke på att Islandshästarna i Folkets Park är skräckinjagande för vår lilla tjej kunde vi ana hur hon skulle reagera införe en riktig häst.

Emil var som vanligt inte särskilt rädd, men han ville inte sitta upp.
Där gick hans gräns.

Leah kan dock ha en framtid som funktionär vid en framtida hopptävling.

Leah matade huskatten Maja med mjölk.
Äntligen en katt som inte var rädd för barn.

Vi hade enorm tur med vädret och tillbringade en hel del tid nere vid den lilla sjön. Max är ett hyfsat aktivt barn, men till och med han insåg tjusningen med att ligga och slappa i solen. I vanlig ordning ville han dock göra något störigt mot pappa samtidigt.

Ja, jag biter honom. Så går det när man busar med pappa.

Leah är också en soldyrkare,
vilket man ju kunde ana med tanke på hennes enorma pigment.

Leah "Flyger Flygplan"

Max gillade att plaska i vattnet.

Liksom Leah.

Emil var lite mer reserverad, men hoppade snart i han också.

Leah ville aldrig gå och lägga sig. Här äter hon fil i kvällsljuset.

Sedan gick vi ner till sjön en stund.

Leah kollar efter hajar.

Nästa dag for vi hem efter lunch.

Leahs nya favoritsyssla är att plocka blommor.

En bukett till pappa (eller mamma?)

Nu är vi tillbaka i vardagen igen. Leah längtade efter dagis och sina kompisar, så man bävar lite för våra kommande fyra veckor hemma i juli. Det är bara att hitta på saker dagarna i ända. Som tur är har vi ett fullspäckat schema. Inte minst så fyller ju samtliga barn år (puh). Och en vecka är vi ju på Öland med Jungmarks.

Hoppas vädret håller i sig.