Emil + riskaka = sant
Max har börjat med ett skrikande ljud som inte är så behagligt.Tänk er en kråka som fastnat med vingen i en bildörr.
Märkena på näsan är från ett fall på dagis häromdagen.
Flower Power.Sedan hem för lite varmrökt lax och allmänt stök innan jag fick migrän och var tvungen att logga ut. Som tur var skulle Munthers precis gå och det var dags för läggning ändå. Leah kröp in till mig där jag låg slängd på överkastet i det mörka sovrummet. Jag sa till henne att jag skulle sova, och om hon ville fick hon stanna. Jag tänkte att hon skulle hålla ut i kanske tre minuter, uppspelt som hon var. Men hon somnade där bredvid mig i sina prinsesskläder och oborstade tänder. Nu när jag tänker på det har hon visat den här sidan förut när jag fått migrän. Hon blir oerhört omtänksam och empatisk och vill liksom trösta. En egenskap jag hoppas att hon inte blir av med.
Klockan tio vaknade jag av att hon dunsade ner i golvet. Hon var inte ledsen, utan satt bara där och försökte fatta vad som hänt. Jag drog av henne prinsessklänningen och la henne i vår säng igen. Nu sitter jag här och nattugglar igen, vilket är precis vad min kropp inte behöver.
Gonatt.
