Efter en hyfsat stressig morgon väntar en dag megapackad med översättning. Det känns dock lite lättare efter att ha läst det här och texten nedan (som endast går att läsa om man klickar på den!)
Nu ska det översättas. Sedan ska barnen hämtas tidigare för lite after-dagis med Mimmi-bus hemma hos oss.
Jag hyser aggressiva känslor mot herr Bill Gates för tillfället. Jag säger det en gång för alla. Det kommer nog inte att bli en PC nästa gång.
I fredags råkade jag ut för min första riktiga datakrasch. Windows bestämde sig hux flux för att inte starta upp, så där satt jag runt midnatt med skägget i brevlådan. Det fanns två alternativ: Gå och lägga sig för att ta tag i det nästa dag eller ta itu med det direkt. Gissa vilket jag valde...
Natten blev lång och frustrerande. Efter två timmars sömn fick jag lägga problemet åt sidan för att ta itu med vår stundande brunch. När gästerna gått och killarna sov gav jag mig i kast med problemet igen och lyckades återställa datorn till det skick den hade i slutet av juni. Det positiva är att datorn blev lite städad men det negativa är att jag fått installera om allt som tillkommit sedan dess - inte minst Photoshop och all som följer med detta monster till program.
Nu är jag tillbaka på banan igen, men det stör mig att jag aldrig lär få veta varför det hände. Till råga på allt har min mus börjat strula. Enkelklick blir dubbelklick varannan gång. Kan det bli störigare? Försök toppa det, om ni kan. Det enda som skulle kunna konkurrera är om någon ställer in språket på din telefon på finska.
Eller om någon försöker mata en med gröt när man sagt klart och tydligt att man är mätt.
Idag skickade jag in sista avsnittet av "So You Think You Can Dance" och jag har inte beställt något mer jobb. Knasigt, va? Nu ska jag ägna resten av veckan åt att fixa med mina foton, göra musik och städa huset. I den ordningen...
Helgen har ännu en gång tillbringats inomhus. Igår skulle vi bege oss till Ljunghusen för lek och middag (detta nya härliga koncept som gör att man är hemma igen klockan halv åtta - mätt och belåten). Det skulle visa sig bli ett smärre projekt att komma iväg. När killarna sov skulle Leah och Alxnra passa på att köra iväg för ett ärende, men då startade inte bilen. Inte ens jag med mina bilmekanikerskills lyckades få liv i den. Vi tackade vår lyckliga stjärna att bilen är ny och ringde glatt FordAssist som lovade att komma inom två timmar. Det var dock inte bra nog, eftersom vi skulle vara borta klockan 16. Tack och lov fick vi låna familjens Sjödells bil, och efter en kort cykeltur var vi åter bilburna. Problemet är bara det här med barnstolar. De är guds straff till människan, och att flytta en barnstol är ungefär lika jobbigt som att byta samtliga däck i nerförsbacke. Precis när Alxnra skulle sätta tänderna i stolarna kom vår efterlängtade bärgningskille/mekaniker. Efter en felsökning på tre sekunder spann bilen som en katt igen. Felet? Motorn var sur. Ridå.
Här kommer lite skojiga... Ja, vad ska man kalla dem...? Formler?