En chaufför med glatt humör

Att han onanerade i bilen blir plötsligt så obetydligt när man läser att han fortsatte under polisförhöret.

Busy morgon...

I väntan på jobb från Broadcast roade jag mig med det här:



Klicka på PLAY-knappen!

För att stänga av, klicka på PLAY-knappen nere till höger!

Gött! Eller...?

Hittade det här och blev lite glad...

------------------------------------------------------------------------

Saturday, September 12, 2009

New Tunes :: stockfinster. : Dead Line (Sutemos025)

When the sutemos netlabel drop an album... their quality is usually set to 11. The new Stockfinster album is particularly excellent... an album that imho pushes their quality bar even higher than usual.

Atmospheric ambient electronica with flavours of euphoric post-rock and sampled voices... it is truly sublime. The perfect wake-up album for a Saturday morning. I have a feeling this will be in my top-ten of 2009... and on my iPhone for a long time.

Check it out... for free!
------------------------------------------------------------------------

... tills jag läste om personen bakom inlägget:


"I'm a 30-something follower of God in the way of Jesus. (...) I'm big on Japanese food and big mugs of tea... I dig obscure soul, classic rock and glitchy IDM.... I love design, photography, charityshopping, and my iPhone. Most of all... I'm big on God's love and wish to see His new love economy extended."

Ja, ja... Man får inte vara kräsen så här i början av sin karriär, eller hur?

Barnen Borg äter och äter

Vi grävde fram lite videoband från förra året för att se hur killarna utvecklats. Det kändes lite snopet när vi upptäckte att på 60 minuter videoband var endast tre minuter på killarna. Resten var på Leah som åt. Hon åt spagetti, macka, fil, macka, spagetti, fiskpinnar, macka omvartannat i 57 minuter utspritt på tre-fyra månader. Det kommer bli tufft att förklara för killarna en vacker dag :-)
Till vårt försvar får väl tilläggas att killarna inte gjorde så hemskt mycket värt att filma under sina första månader i livet.

Nu när jag kikade på våra senaste foton på minneskortet inser jag att inte mycket har förändrats. Vart och vartannat foto är på barn som äter, fast nu är killarna också representerade. Här kommer ett axplock:


Leah gillade gnocchi ...


... och hon matade mer än gärna Max ...


... som också verkade gilla det :-)


Som sagt, Max gillade verkligen gnocchi.


Efter en sådan måltid blir man lite sömnig.


Emil däremot är en annan femma. Ibland blir han ledsen ...


.. och ibland blir han glad.


Emils beroende av sin snutte har antagit enorma proportioner.
Han vill gärna ha den i munnen samtidigt som han äter (!)


Här äter iofs inte Emil, men han såg så skön ut.
Min son med en boll. Vad gick fel?


Leah har börjat med en mycket märklig sak:
"karate/gympa-måltid".


Kanske något för Talang 2009?

Bokskogen

Jag väljer att skriva inläggen kronologiskt, även om det blir en smula inaktuellt.

Förra helgen var vi i alla fall i Bokskogen med familjen Sjödell. Alxnra var hemma med killarna, som tyvärr sover för dåligt i vagn för att få följa med :-( Vi hade siktet inställt på naturlekplatsen, så klart, men insåg ganska snabbt att barnen är för små för att kunna leka där själva. Så det blev inte så mycket av med att ligga på filten och dricka kaffe. Dessutom glömde jag min del av pic-nicen hemma i hallen!


Arty-farty bild av skogen


En av de få sakerna Leah kunde göra själv.


Me Leah - You Pappa

Efter en stund begav vi oss oss ut på skogspromenad. Det bar av rakt in i vildmarken, och jag fick klara Blairwitch-vibbar. Vid något tillfälle såg vi inte ens vägen! Leah och Fia busade med pinnar - ju större, ju bättre.


Livet på en pinne!


Den här bjässen fick de dock ge upp på.


Tyvärr släppte Fia den lite oväntat så den flög upp i Leahs mun.


Ingen skogspromenad utan närkontakt med vilda djur...


.. den här gången i form av en liten groda.
(ser ni den?)


Over the bridge...

Ser fram emot att besöka skogen igen åtminstone en gång innan det blir vinter, gärna med höstlöven överallt.

I övrigt rullar livet på fint. Max är lite småsjuk (men går på dagis) och alxnra har mer eller mindre tappat rösten. Jag känner också av något i halsen, men väljer att ignorera. Det brukar funka bäst för mig.

Nu ska vi krama de sista solstrålarna ur den här sommaren innan vi går i ide. Det enda som är tråkigare än att vara på vår lekplats, är att vara på vår lekplats när det är kallt. Ser fram emot vinterhalvåret :-)