Mors Dag på Österlen

Egentligen var jag överbokad med ljudteknikerjobb den här helgen, men det ställdes in i sista minuten. Så kan det gå... Istället har vi firat Mors Dag på Österlen i min mammas sommarhus. Vi har länge snackat om att komma iväg dit, men det är inte en enkel match med fem i familjen. Idag var vi iväg redan klockan 09 för att tajma in killarna första tupplur. Alxnras mamma, Janina, följde också med så det var alltså tre morsor som skulle firas...


Emil i farmors knä.


Leah gillade också gungan.
Kanske mer än sin vanliga där hemma t o m...


Vad gör man inte på Mors Dag?

Få vet att alxnra har ett förflutet som gymnast, vilket hon demonstrerade för en ganska imponerad Leah och en mindre imponerad make.



Nu e det hjul igen...

I ett av farmors träd satt en fågelholk som Leah blev mycket fascinerad av. Hon väntade och väntade och ropade och ropade och till slut visade pippifågeln sig till hennes stora förtjusning.


"Coo-coo"


Sedan tröttnade Leah på farmors trädgård
och ville utforska fältet intill.


Min mobilkamera tar ju inte så bra bilder,
men de blir coola på något sätt...

Man kan inte klaga på färgerna iallafall :-)


Långt borta på mammas axlar...

Sedan traskade vi upp på farmors kulle som Leah besteg som värsta Mount Everest. Det framgår inte av bilderna men det är grymt fin utsikt där uppe...


Man kan ana lite av utsikten bakom Max.


Notera att jag lyckades fånga Leah i luften...

Väl hemma i Malmö gick hela familjen på Malmborgs och Leah sprang på sin kompis Isak från dagis. De shoppade loss rejält...


"Tog du mjölk?"

teknik och kisseri

Oj, vad tiden rann iväg. Har inte hunnit skriva eftersom jag har haft fullt upp med att leka med min nya mobiltelefon som nu är upplåst och används för fullt. Nu letas det tillbehör för fulla muggar! Bluetooth är det nya svart. Är så sjukt trött på sladdar. Jag funderar på att köpa ett par sådana här: Cardo S-2 men jag ska leta lite till först. Till bilen blir det en sådan här iallafall: MBR-100 som jag redan köpt. Hej då, sladdar i bilen!

Konserten i lördags ägde rum på Barnens Scen inne i Folkets Park, och det gick hur bra som helst. Killarna i Forest & Crispian är sjukt grymma och den här konserten var nog den bästa jag sett med dem. De spelade mer eller mindre hela sin nya skiva, "Modest Sensation" och de hade med sig en kör på tre man samt en cellist. Det var magiskt...

Tyvärr är min telefon en musikmobil med stort M och inte en kameramobil. Kameran är faktiskt sjukt dålig. Se själva:


Adam soundcheckar på Barnens Scen

Leah har klagat på "ont i snippan" av och till ett par dagar och när hon började kissa på sig stup i kvarten insåg vi att hon nog måste undersökas. Sagt och gjort, lördagen fick spenderas på barnakuten där det konstaterades att hon hade urinvägsinfektion :-( Nu mår hon bättre efter en antibiotikakur, men det har varit grymt synd om henne. Det har svidit varje gång hon kissat och hon har kissat typ hela tiden. Hon fick till och med ha blöja på sig, vilket kändes mycket märkligt för både henne och oss. Mellan kissomgångarna är hon iallafall glad som en lärka. Hon ska på kalas till Sofia på lördag och eftersom det är prinsess-tema fick vi prova hennes nya outfit.


"Var är min prins?"

Mot bättre vetande lägger jag ut en bild på vad jag hittade när jag undersökte varför vattnet inte rann undan i badkaret...


Bad hair day...

----------------
Listening to: Mitglieder edit - till ola
via FoxyTunes

Folkets Park

I går var vi i Folkets Park. Det var en härlig dag full av sol, glass, karuseller, djur, gungor och plaskande. Av en slump stötte vi på Viveka och Nicke som var där med Isabel och lilla nyfödda Kasper. Janina dök också upp, så vi var ett nätt gäng som drog fram genom parkens alla aktiviteter. Leah var på sitt räddaste humör, och ville inte åka karuseller över huvud taget. Vi får spara biljetterna till nästa gång, då Leah brukar våga åka karusellerna vartannat besök. istället vågade Leah sig ner i plurret, vilket verkligen inte hör till vanligheterna.


La dolce vita...

Max och Emil trivdes också, trots att de fick sitta på en filt större delen av tiden. Max kämpar på med att försöka krypa medan Emil är mer intresserad av att försöka ställa sig. Jag har även lärt Max att räcka ut tungan - vilket jag ångrar nu.


Visst ser det ut som att han är nära...


Men när man detaljstuderar hans teknik
inser man varför det inte går framåt...

Leah har besökt djuren ett antal gånger vid det här laget, så hon passade på att ringa Mimmis mamma när vi andra gick runt och betraktade djuren.


"Jag blir lite sugen på bacon av någon anledning..."

Min nya Nokia 5310 har nu blivit upplåst och skall nu inspekteras under kvällen medan alxnra är på Lilla Torg med sina väninnor. Lite lustigt i sammanhanget är att kartongen min lilla, lilla telefon kom i var en aning överdimensionerad:


Living In a Box

Imorgon ska jag köra live-ljud för första gången på mycket länge. Det är Forest and Crispian som lyckats övertala mig, och eftersom de är Malmös bästa band får man väl ställa upp. De ska ha en konsert som de sålt biljetter till utan att avslöja var den ska äga rum. Jag vet, men med tanke på hur många som läser min blogg vågar jag inte avslöja det här. Mer om det på söndag.

i-landsproblem

Har nu köpt min Nokia 5310:a och blev glatt överraskad när den anlände efter bara en dags väntan. Precis när jag skulle riva upp kartongen och fördjupa mig i dess olika finesser såg jag att den är låst till Telia (!) Attans, jag hade missat det när jag beställde den :-( Nu hajar jag varför den var så billig... Besvikelsen var monumental och nu ringer jag runt till diverse ställen för att hitta en person som kan hjälpa mig låsa upp den. Jag har inte ens öppnat kartongen, eftersom det finns en risk att jag skickar tillbaka den.

Fråga: Varför är det vara utlänningar som sysslar med upplåsning av mobiler? Inget fel med det, såklart, men ofta är deras benägenhet att svara på frågor ganska begränsad. Det får inte en ängslig Svensson som jag att känna mig trygg att lämna över min nya bebis...

En dag i Skånes Djurpark

Familjen Ekonomisk hade fått nys om att Sparbanken Finn erbjöd sina kunder ett kraftigt rabatterat inträde på Skånes Djurpark i lördags. Detta kunde vi inte motstå och trots att vi inte ens är kunder i Sparbanken Finn lyckades alxnra anskaffa sig en invitation. Sagt och gjort, trots dyster väderprognos baxades hela familjen in i bilen kl 09.00 för att lämna trygga Friluftsstaden och möta djuren i Skånes vildmark. Problemet var att vi inte var de enda som fått nys om saken, och för att göra saken ännu värre hade Sydsvenskan bestämt sig för att bjuda in utvalda prenumeranter (annonsörer, skulle jag tro) för ett gratis besök, vilket ledde till att det redan kl 10.00 - då vi anlände - bildats en gigantisk kö som slingrade sig likt en boaorm genom den överfulla parkeringen. Vi hade inget annat val än att ställa oss längst bak och be en stilla bön att det skulle gå undan. Det gjorde det inte. Det enda som fick oss att inte tappa modet var att kön växte lavinartat bakom oss, vilket skapade illusionen av att vi faktiskt stod ganska långt fram.


Här ser man 1/6 av kön skulle jag tro...

Väl inne i parken kändes inte publiktrycket av alls så mycket och dagen verkade lovande med en halvblå himmel. Sparbanken Finn slog verkligen på stort och vi fick en rikligt tilltagen välkomstpåse med lite gotteligottgott och Leah fick två glassar innan hon ens sett en gris. Detta trots att vi alltså inte är kunder!


"En till!!"

Vår nyckfulla dotter var på sitt modigaste humör och klappade glatt fåren och getterna och allt vad de nu heter. Det kändes bra att se att det finns hopp för betongungen...


"Dra inte i svansen!"

Vi gick vår vanliga runda (ja, vi har varit här förr) och passerade grisar, kossor, hästar etc etc. Leah var väldigt intresserad och killarna uppförde sig fint i vagnen.


Leah och alxnra på spaning efter sälen (tror jag)

Det bästa var björnarna och dess ungar som till och med fick mitt hjärta att smälta och dra fram mobilkameran i hopp om att fånga det fantastiskt gulliga i deras lek. Det framgår inte alls här, men de (ungarna) showade loss rejält och trollband Leah en bra stund medan mamma stod och köade till korvmojjen.


Bear with me... :-)

Vi hade valt att hoppa över det här med engångsgrill och picnic, vilket många andra sysselsatte sig med, och istället lägga slantarna på parkens egna kulinariska erbjudanden. Det var inte så mycket att välja på mer än köttbullar, korv eller hamburgare, så vi tog lite av allt och trängde oss ner bland de andra vitsoporna för att stressäta medan killarna sov.


Hela kostcirkeln representerad!

Efter lunch fick Leah leka av sig på ett stenberg som hon tyckte var superläskigt om jag inte höll henne i handen. Mycket kan man säga om Leah, men en våghals är hon då inte.


On the rocks :-)


Paniken sprider sig när jag ska en bild...

Min största behållning av besöket var givetvis vildsvinen...


Notera hur hannen sluter ögonen och faktiskt njuter :-)

På vägen hem kroknade eder superpappa i bilen och nu vet jag varför man får så ont i nacken av att sova i bil, på flyg och på tåg.


Ett nackskott...


Undrar vem Leah brås på.


Till slut lyckades hon hamna rätt.

Dagen var alltså lyckad och det blev inte sämre av att vi fick höra att det regnat i Malmö mer eller mindre hela dagen. Det bekräftar ännu en gång att den enda sanna glädjen är skadeglädjen.

----------------
Listening to: tobias lilja - spetaelska (loess mix)
via FoxyTunes

Cheeze Doodles

Först drog Max ner min gitarr i golvet och nu har även Emil gjort entré. I veckan drog han ner vår kamera och fick den på näsan så att den gick sönder (kameran, alltså!) Allt går ju att laga, men det är surt att behöva rodda med allt. Först fick vi besked att det skulle ta fem veckor att laga, vilket kändes absurt med tanke på att det sannolikt skulle vara billigare att köpa ett nytt. Efter lite trixande med Trygg Hansa fick vi slutligen lov att köpa ett nytt genom deras webb-butik. När allt var avklarat hade jag beställt ett nytt objektiv och fått tillbaka runt 200SEK (!) Nu hoppas jag att ingen från Trygg Hansa läser detta, men jag har inte betalat någon självrisk. Tack, Emil. Du får gärna vräka ner vår TV (som saknar ljudutgång och gärna får ersättas!)

Således blir det lite skralt med bilder den här gången. Jag har tagit en del med min skrutt-Nokia, men det är inte samma sak. Jag har mer eller mindre bestämt mig för att äntligen köpa en ny mobil - till alxnras stora glädje. Den jag har är det inget större fel på, men den har varit med ett bra tag och batteriet är därefter. Som tur är har jag fyra stycken - alla lika kassa. Eftersom jag använder min mobil som mp3-spelare har jag siktat in mig på Nokias Xpress Music-serie, och nu är jag igång med en rigoristisk marknadsundersökning för att hitta den bästa, buggfriaste och snyggaste. Och billigaste, så klart. Det slår mig igen hur märkligt det är med folk som envisas med att ha en telefon med massor av plats för musik och samtidigt bär runt på en iPod. Två grunkor, två hörlurar och en massa sladdtrassel. Varför? Nu lutar det åt den här:

Nokia 5310!

Tyvärr är kameran inte den bästa i den, men det lär vara en förbättring mot vad jag nu.

Annars flyter livet på bra. Emil vaknar ganska tidigt nuförtiden (cirka 05.00) och det är inte så kul när man har lagt sig sent. I natt satt jag uppe och stress-översatte "Wipeout" åt Kanal5 till klockan 03 och sedan hade jag fanimej svårt att somna - för första gången på många år. Mår förvånansvärt bra, trots allt.


Max kl 06.00.

Killarna (och Leah) har under en längre tid frossat på rån som substitut för napp, men nu har vi hittat en värdig ersättare:


majskrokar! 0 % salt och 2 % fett (är det mycket?)


De äter dem lika snabbt som pappa äter ostbågar!


"Mmmm..."

Själv håller jag mig till ostbågar då och då. Det är dock en sak som förbryllar mig. Jag köper gärna den lilla, tubliknande påsen, den som jag växte upp med. På senare år har den blivit svårare och svårare att hitta i butikerna. Istället får man köpa en större påse och givetvis måste man äta upp allt. Det är inte förrän den sista ostbågen passerat gomseglet som tillfredsställelsen infinner sig. Hur kommer det sig? Jag får ju samma tillfredsställelse av den mindre påsen. Skulle jag kanske få samma känsla av en ännu mindre påse?! Vem bestämmer egentligen här? OLW eller jag?
Man kan överföra tanken på allt som är förpackat. Varför köper man chips i en påsstorlek och Gott & Blandat i en annan? Hur kommer "de" fram till vilken storlek som är den rätta? Har de en testpanel som får äta i blindo och meddela när de är mätta? Det logiska vore i så fall att utgå ifrån deras utsagor och sedan sälja lite mindre påsar, så att man kommer tillbaka efter mer, liksom. Jag kan snöa in på det här hur länge som helst. Jag funderar på att be alxnra ge mig en näve i taget och se hur många jag sätter i mig innan jag känner att det är nog. Problemet är att alxnra inte kan vara i närheten när jag missbrukar ostbågar. Hon gillar inte lukten :-(

Imorgon ska vi åka till Skånes Djurpark hela familjen. Det kommer säkert bli en del foton därifrån (tagna med alxnras telefon!)

Söndagen i bilder...

Söndagen blev mer eller mindre en repris av lördagens aktiviteter: Sol, lekplats, grillning och allmänt stoj med barn och barn och åter barn. Det var bara gästerna som byttes ut :-) Våra gamla "grannar" familjen Munther var på återbesök i sina hemtrakter (de bor numera i avlägsna Sibbarp). Tanken var att köra lite stoj och stim på förmiddagen med en enkel korvgrillning till lunch, men av olika anledningar utökades planerna till en heldag med grillad fläskkarré, nypotatis och långlunch. Så kan det gå...


Först tog vi en cykeltur med tjejerna i nya kärran.
Jag kände mig som en tuktuk-chaufför i Thailand.

Förra gången Jonas var på besök blev båda killarna helt vettskrämda av någon outgrundlig anledning. Den här här gången gick det avsevärt bättre...


"Jag kissar på mig!"

En stor del av Leahs och Mimmis relation bygger på deras gemensamma obsession vid telefoner. Det har lagt sig nu, men då och då dyker den upp igen. Så länge de inte vill ha samma telefon är allt frid och fröjd...


"Det är till dig..."

Tyvärr vill de här tjejerna gärna ha samma saker ungefär hela tiden, vilket tidvis skapar en smula jobbig stämning. På det stora hela gick det bra igår, men här fångade jag Leah när hon, av någon anledning, skäller ut en oberörd Mimmi.


"Nu sitter du här...!"


"... så fortsätter jag skälla på dig härifrån!"

Efter lite allmänt kaos inne i huset förflyttade vi oss sedan ut i trädgården för att grilla vårt kött och njuta av livet. Då tog gasen i grillen slut :-( Det var iofs snabbt kirrat att köpa en ny, och inom kort hade eder grillmeister fått fart på kyyydet.


Notera solreflexen i kastrullocket som såg väldig fin ut på min skärm, iaf.


Efter trehundra misslyckade gruppbilder
utsåg jag denna som den minst misslyckade.


"När får man mat, då?"

Leah och Mimmi uppförde sig exemplariskt och åt både bra och väluppfostrat. Sådant uppskattas.


"É det dött, é det gött."


"Mums-mums".


Full fokus på glassen.


"Får jag också plats?"


Notera Karls nappteknik. Båda inne och ute...


Leah leker apport med ett rånkex.


"Hej då, tjejen..."


"Hej då, lilla gumman!"

Leah är fenomenal på att roa killarna och trösta dem när de blir uttråkade. De gillar henne enormt mycket trots hennes ganska hårda nypor.


"Är det skönt när jag ligger på dig, Emil?"


En liten bild på Leah som avslutning.

----------------
Listening to: Thomas Feiner & Anywhen - All That Numbs You
via FoxyTunes